Julen och så lite om en tand

I år blir nog bästa, eller iallafall skönaste juen på flera år. Både jag och E är lediga både jul och nyårsveckan, pluss att jag för n gångs skull inte har någon uppsats som ska vara inne nån vecka in i januari. Och med tanke på att E och jag bara var lediga två veckor i sommras, och att de två veckorna inte satt i hop, så känns det extra lyxigt.
Visserligen jobbar får jag ju betalt per timme, så lönen i januari och februari kommer ju bli lite lägre, men det är det helt klart värt.

Föresten tror jag att jag håller på att få en visdomstand, borde inte dom ha kommit för flera år sen? Trodde de kom när man var typ 20 eller nått. Bästa att googla.
Jahaja, mellan 18-25 brukar de bryta fram.
Hm, tänk om min inte kommer fram, utan bara ligger där med en liten liten bit ute... som en freaktand som måste opereras. uch. Och jag var ju hos tandläkaren nyss, och han röntgade ju mina tänder, kunde han inte ha varnat mig? Undrar om jag borde önska mig en sån där bitleksak som bäbisar har i julklapp?

Nu ska jag ut och springa en sväng, och sen ska jag möta upp med Per som inkommer ända från Norrköping. Trevligt, trevligt.

8 år

Var inte rädd

Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går. Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår.

Han älskar dig, han väntar dig i kväll en kväll när du förstår hans hemlöshet och hur han längtar efter dina steg: från evighet har han stämt möte här.

Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. En dag skall du bekänna högt hans namn,
hans kärleks frid som ingenting begär.

Du är på väg. En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn. Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit.

---


Sebastian, jag gråter inte längre varje dag över dig och för dig, inte varje dag, inte varje vecka, nej inte ens varje månad gråter jag längre. Men du finns kvar där under min hud någonstans och påverkar mig och formar mig. Jag önskar att det vore ditt liv och våran tid tillsammans som hade påverkat mig mest, men jag tror att det är din död och min tid tillsammans med din död som är det som har format mig mest. Dock tänker jag ganska ofta på vad du skulle ha tyckt och tänkt om saker, på dina tankar, din etik och din aktivism, och där är jag glad att du påverkade mig redan när du levde.

Jag är äldre nu än vad du någonsin blev, och jag hoppas att du kan se hur bra allting blev för mig ändå tillslut, och hur lycklig jag faktist är i mitt liv nu, även fast det fortfarande gör ont att tänka på dig, och även om jag fortfarande gråter ibland.

Allting är lite bättre nu.

Sent i november

Jodå, jag finns fortfarande kvar.
Jag jobbar, tränar och fikar eller dricker öl nån gång i veckan ungefär. Så ser livet ut, och jag trivs bra med själva upplägget egentligen, det är bara det att jag inte trivs så bra på mitt jobb nu. Och jobbet är ju en så stror del så det blir lätt att det smittar av sig på det andra. Men från och med i går har jag aktivt börjat jobba för att en förändring ska till, och bara det gör att allt känns lite bättre. Det är ingen ide att gå runt och gnälla om man inte själv försöker förändra eller påverka.

Mina nya joggingskor må vara fula, men jag är mycket nöjd med dom annars, och jag har till min förvåning upptäckt att det är minde halt att springa än att gå på snö och is.
Och styrketräningen går bra den med, tog 50 kg i marklyft med 3 repetitioner i helgen, sen kände jag mig jävligt tuff och pepp. Trevligt att träna med min E också.

I natt sov jag dåligt, och drömde väldigt förvirrade drömmar. Någonstans mellan dröm och vakenhet var jag helt på väg att väcka E för att bringa klarhet till om det var så att vi haft en fågel i en bur när vi bodde på gärdet eller inte. (Jag har aldrig haft nån fågel, uch) Jag hade drömt och var sen inte säker på vad som var verklighet och vad som var dröm, riktigt obehaglig kännsla, och jag var inte helt säker på om jag var vaken eller sov heller, helt dissorienterad.

Nu måste jag äta och sen är det dags att sova igen, förhoppningsvis sover jag dock lugnare i natt.

Flickan med guldskorna

E och jag var på hällsomässan i älvsjö i helgen. Lite väl mycket flum tyvärr, men Runers store var där och hade ca 300 kr rabatt på alla sina skor, så jag passade på att köpa ett par nya jogginskor. Har tänk på det ett tag nu, och det var nog bra att det blev av. Killen som hjälpte mig så alldeles förskräckt och lite lidande ut när jag berättade att jag först står upp hela arbetsdagen i mina nuvarande skor, och sen ger mig direkt ut och springer i dom när jag kommer hem. Utöver detta så hade jag inte provat ut dom ordentligt när jag köpte dom, utan jag köpte dom på Igor sport, som viserligen har halva priset på allt alltid, men där skor och liknande också redan är lite gammalt när det säljs, vilket vist påverkar gel och dämpning och så. Som tur var hade jag iallafall lyckats köpa ett par som hade perfekt pronering för mig. Nå, nu har jag iallafall ett par nya, utprovade skor som jag endast ska ha att springa i. Men, varför är så många gympaskor så fula? Vem hittar på dom, och vem tycker att de är snygga. Nå jag är ju väldigt bling nu iallafall, guld och silver, och jag kommer ju inte frestas att ta på dom i nått annat sammanhang än när jag ska springa, så på så sätt är det ju bra.

Snabba tjejen

När jag kom hem från jobbet i dag så drog jag direkt på mig träningskläderna (och reflexvästen) och gav mig ut och sprang.
Jag trodde det skullegå rätt dåligt efter ca 2 veckors uppehåll pga sjukdom, men istället blev det en rekordsnabb runda. Kanske för att jag var lite mer utvilad?
Nu mera så står jag upp hela dagen på jobbet, och efter de 8 h så känner jag att benen och knäna vill röra på sig ordentligt, de vill springa fort, och knäna vill böja på sig. Så jag springer fortare och längre än jag egentligen orkar bara för att det är så skönt i benen. Och efter en hel dag på jobbet har jag altid ont i fötterna, fast jag försöker ha bra skor, men efter en ordntlig springrunda så gör det inte ont längre.
Med aningen träningsvärk från stryrketräningen igår (bla bänkpress, som jag altid känne rmig lika tuff när jag gör) och efter en runda som gick fort och en skön varm duch i dag så känns det verkligen skönt i kroppen, och jag är glad att vara frisk, även om det inte är fel att vara hemma och ligga i soffan och kolla på studio 60 hela dagarna när man är sjuk.

Starka tjejen

I dag var jag iväg och tränade igen, mycket skönt.
Och trots sjukdomsuppehållet så kände jag mig stark.

En lite sämre sak idag var att mina byxor gick sönder, som tur är så var det då bara en halv timme kvar på jobbet. Det var blixtlåset i sidan som gick sönder på mina svarta favoritbyxor. Jag tejpade lite (vliket inte funkade så bra) och så stod jag och drog ner mitt linne i ett halvtimme istället för att vara säskilt effektiv.

Nu ska jag äta och sen sova och sen jobba och sen jogga och sen äta och sen sova... unt so weiter...

Gå till jobbet

Efter att ha varit borta sjuk en hel vecka från jobbet så var jag åter på plats idag.
Fortfarande mycket att göra men det kändes ändå som att saker var mer under kontroll nu.
Jag passade på att jobba över en h också, vill inte trötta ut mig, men den där karensdagen man har ligger och gnager lite i bakhuvudet.
På väg hem från pendeln kände jag hur benen ville ut och jogga, men magen var aldeles tom, och jag vill vänta nån dag mer så jag inte blir sjuk direkt igen. Hoppas bara att jag har någon kondition kvar då. På onsdag har jag ett styrkepass inplanerat med E, var ju lite trist att bli sjuk efter bara 2 träningstillfällen. Men aksnke är det bätre ju tidigare det sker, har ju inte hunnit bygga upp nått än direkt som jag kan förlora.

I morse när jag vaknade kände jag mig aldeles lugn och glad, och efter en liten stund insåg jag att jag vaknat mitt i en fin och positiv dröm. jag minns inte så mycket av den, men känslan stannade kvar hela morgonen. Jag brukar bli påverkad av mina drömar, men oftast är det oro, längtan eller liknande som ligger kvar, men nu var det en stark känsla av att älska och vara älskad, och av trygghet.
En bra start på veckan alltså, även om det hade varit ännu bättre att slippa gå upp 20 över 6, utan i stället få stanna kvar i värmen under täcket med E.

Jag prioriterar att sova och snoosa framför att ha lång tid på mig på morgonen, så jag har altid en ganska tajt tidsbudget när jag ska till jobbet. På så sätt är det bra att E inte behöver gå upp förns långt efter att jag har gått. (Jag börjar 8 och måste gå ut genom dörren vid sju, han börjar nio och kan cykla till jobbet på ca 20 min) Han är inte ivägen i köket eller på toaletten, men oftast är han vaken så att vi kan prata lite, mycket bra. Men samtidigt, ju kallare och mörkare det blir, destå svårare är det att gå upp när han får ligga kvar...


För övrigt, en konstig sak som hände idag. Jag har hela dagen haft låten "my girl wants to party all the time, party all the time, party all the time" i huvudet, stundtals har jag till och med kommit på mig själv med att sjunga den högt. Hur den kom in i mitt huvud vet jag inte, men inte är det pga nått jag medvetet gjort kan jag lova. Hur som, på väg hem från jobbet handlade jag lite på ica, och gissa vilken låt som spelades där! Och jag tänker att den låten är väl ändå lite gammal nu och borde inte gå på radio hela tiden. Kanske var jag lite synsk?

Nu ska jag värma upp vetekudden i mitt knä igen, och så ska jag krypa ner i sängen.

Lagom storlek?

Jag har fått ett mail.

"hello love snowbomb
its a bird, its a plane, no its your humungous new cock

Bassim rank"

Västerås

jag är frisk, skönt, skönt.
Och jag är i västerås hos min lillebror A. och lillebror E är också här, bara minsta bror som inte ät här. Han ska fylla 15 nästa månad och är nu sen ca 2 månader tillbaka den enda av oss syskon som fortfarande bor hemma.
A delar en ganska lägenhet med sin bästa vän K, och jag har aldrig på riktigt sett ett kyllskåp som är så ekande tomt. en gammal ost som ser ut att stått frame många nätter, lite tomatsås och en gamal förpackning jäst är typ allt som finns.

Det är väldigt trevlig att träffa mina bröder, och det är trevligt att vi alla börjar bli stora.

Bra

Att pyssla och lyssna på podradio, det är en så himla bra kombination.

Trädet

Jag sitter och tittar ut genom köksfönstret, det står en lönn utanför, nästan alla löv på de översta grenarna har fallit av,
och de som sitter kvar på de undre grenarna är gul och lite röda.
I våras, i april, när vi flyttade in i den här lägenheten så satt min mamma och jag utanför porten och väntade på pappa och E. Det var lite varmt, solen sken och det var alldles stilla,
och plötsligt lyssnade jag, och då hörde jag ploppande, poppand ljud som jag inte alls kunde placera eller förstå vad det var. Det lät lite klibbigt och det doftade vår i luften.
Plötsligt förstod jag, det var knopparna i lönnen som sprack en efter en i solen...

Bilder

Ja, så här ser det ut nu, fint och lugnt, och lite hotel eftersom inget personligt blivit inställt än. Alla sådana saker står och trängs i vardagsrummet, och jag ska försöka vara benhård, så att det fortsätter vara ganska avskalat. Men det får inte bli för trist och stelt heller, det måste ju kännas mysigt... Jag får återkomma med bild när det känns som jag lyckats hitta balansen.


Jag är mycket nöjd med att vi nu får plats med en stol i sovrummet, så det finns nån stans där man kan sitta och läsa eller skriva om den andra vill kolla på tv, lyssna på radio eller nått annat i vardagsrummet. Som bonus blir det lite mer plats i vardagsrummet, samtidigt som det finns en stol att ta fram om vi får gäster.

En förebild på sovrummet, även om E här nästan är klar med att ta ner bården. Trädtyget som vi har på väggen täcker inte bara några otroligt stora och fula hål utan är också ett av de vackraste tygerna jag sett. Det är ännu inte bestämt hur och var det tyget skall finnas nu.



Och här är en, om än lite mörk, bild på den fula fula bården som satt i sovrumet förut.

Fint fint

Vi har nu premiärsovit i vårt ommålade fina sovrum, och jag sov mycket bra trotts förkylningen. Jag hostar fortfarande så det ekar i rummet eftersom det än så länge är lite hotel-kalt där inne, men jag mår betydligt bättre än i helgen. På bättringsvägen helt enkelt.

Vi har ställt in alla möblerna, höll på en stund om möblerade runt innan det blev en bra lösning. Ut med bokhylleskåpet som jag inte längre tycker om (iallafall inte för tillfället) och in med en av fotöljerna från vardagsrummet. Ut med plottriga saker, in med nordiskt lugn, eller vad det nu heter det där som är så populärt nu för tiden. Nå, i sovrummet är det ju skönt med lite ro för ögat.
Det är fullt med saker i vardagsrummet som ännu inte fått nån plats i det nya rummet, jag ska försöka titta över det idag, så hitils är rummet som sagt ganska hotel-opersonligt, men det är ändå så fint så fint och jag är verkligen nöjd och glad.

Nytt rum, gamla saker.

I helgen så satte vi igång med att måla om,
och när jag säger vi så menar jag att E gjorde det mesta jobbet medans jag mest hostade, snöt mig och hade ont i halsen, jodå, jag är sjuk.

Släpade mig till jobbet i fredags med redigt ont i halsen, och stod sen där och frös hela dagen,
men idag måndag är jag iallafall hemma.

Men lite har jag bidragit med, tex så gick jag efter med dammsugaren när E slipade, alltid kul att dammsuga själva luften, och igår gav jag mig av till bauhaus på en kompleterande shopping, E kunde måla vidare och jag kunde dels bidra, och del se om jag kanske skulle orka gå till jobbet idag. Ca 30 min på bauhaus och ca 30 min på bussen resulterade dock i typ 2 h djup sömn när jag väl kom hem, sen vaknade jag av att jag hostade så jag inte kunde andas, mysigt.

Nå, vi har nu ett super fint sovrum, E är så himla nogran och det mesta av det han gjorde nu skulle han nog endå varit den som gjort, även om jag hade varit frisk.

Vi flyttade ut alla möbler till vardagsrummet i fredags, lite praktist att ha sängen där tvn och xboxen är när man är sjuk faktiskt. Men i kväll ska vi möblera tillbaka allt, ska bli kul att se hur det blir. En sak som jag gjort i helgen är iallafall att jag har sorterat mina böcker, i sovrumet stod förut en hylla-skåp-möbel som jag altid förut tyck jätte mycket om, men nu på senaste tiden har jag känt att jag vll ha ett lugnt sovrum med lite saker i, så nu ska den ner i källaren. Men det var typ 4 hyllmeter med böcker i den, och jag har väldigt svårt för att skiljas från mina böcker, jag vill ha alla framme, och alla nära och jag köper gärna mer och mer.
Nå i helgen har jag rensat ut 3-4 papppåsar med böcker, några ska myrorna få, och några är sådana som jag inte vill göra mig av med, men som inte heller behöver stå framme, allt det åkte ner i källaren och jag käner mig lite lättare och mycket duktig.
Jag har börjat rensa bland mina saker ochså så smått, jag har så svårt att slänga, men vill egentligen inte ha så mycket saker. Lådor som står som jag aldrig tittar i, men när jag väl ska rensa så vill jag ändå spara allt... Nå, nu har jag börjar, och knepet är väll att bara fortsätta, tillsist så har man renast igenom sakerna så många gånger att det börjar märkas skilnad. När jag för 3 eller 5 gången sitter med nån liten plychnalle jag knappt vet var den kommer ifrån i handen och funderar så kanske jag lyckas slänga den.

Jag förstår faktist inte var folk gör av alla sina grejjor.

Nu ska jag äta avocadoröra med mycket citron och vitlök så att jag blir frisk.
Lite bittert att bli sjuk precis när jag börjat med styrketräningen igen.

Den här dagen

Vaknade och var lite trött,
men ändå på rätt bra humör.
Gick upp och frös lite i den aningen för kalla lägenheten,
tog på mig kläderna jag la fram redan igår kväll, strumporna först för att bli var fort. Fixade iordning dagens lunch, potatis vi kokade i går, och qourfile som jag tog rakt ur frysen. Drack ett glas fil med svartvinbärssmak, inget extra socker. Fixade även två mackor samt la ner en banan i mitt fina men aningen ekivoka röda bananfodral. Sen buss och tunnelbana till jobbet Köpte en till macka på gulmars.
Stress stres på jobbet, men idag kom det ännu en ny som jag ska lära upp i sorterandet och packandets ädla konst, så om ett tag ska det nog bli lite lugnare. På torsdag har jag jobbat i 4 veckor och jag har redan ansvar för att lära upp nya... jag vet inte om det är bra eller dåligt.

Efter jobbet stressade jag med tunelbana och pendel, men det var det värt, för sen mötte jag upp E på gymmet och körde ett schyst pass som bland annat inehöll både militärpress och bänkpress. Både kul, bra och tufft.

Sen hem, äta pasta och laga soppa till lunchen imorgon.
Och nu, nu ska jag krypa ner i ett varm bad med min bok, "mina döttrars systrar" av Barbara Voors.

Och imorgon,
då ska jag bara ta det lugnt och inte göra nått efter jobbet,
utom möjligen jogga lite om jag blir rastlös.

Fixa hemma

Efter en väldigt skön och avslappnad men kreatv helg behövdes det bara en halv dag på jobbet innan stressen var tillbaka till förra veckans höga nivå. Men nu har det i alla fall kommit en tjej som ska hjälpa mig permanent, inte som tjejen som kom förra veckan och som bara visade sig vara en en dags tease. Så för hopningsvis så ska det nog bli bra.

Men väl hemma från jobbet, men ett glas vin, städad lägenhet och en glad E så käns livet ändå bra. På väg hem han jag också med en fika med en vän som bor i staden under en månads tid nu och jobbar med ett slöjdprojekt för barn som heter typ sinnenas resa.

Precis som morry så ska E och jag nu måla om och fixa här hemma. Det ska bli jobbigt men kul.
I sovrumet har vi en ful hård vit och den fulaste bården du någonsin sett. Och vårt kök är en ful gul färg. Sovrummet ska nu bli en fin vit med en fondvägg som heter "dallas grey", medans vi ännu inte riktigt bestämt oss för hur köket ska bli, men kanske också nån grå och så är jag sugen på e röd vägg där. När jag bodde i kolektivet i gbg så hade vi fina röda tapeter i köket som jag hade valt, rött är en fin köksfärg.
Vi får se om jag lyckas producera några före och efter bilder på rummen.

I helgen har jag även tagit upp min styrketräning igen, är superpepp nu hoppas det håller i sig, men det tror jag.

Mer om jobbet

Jag han knappt sätta mig vid datorn innan E blev rastlös och frågade vad jag höll på med och ville ha uppmärksamhet, fast han egentligen höll på och fixade mat åt sig, söt som en lite sockertopp är han.

I dag var allt kaos och ångest på jobbet och jag hade ont i magen av all stress. Höge med det som skulle göra bara växte, och fast jag jobbade på bäst jag kunde var det svårt att få ett ordentligt flyt och fast i jobbet. Tills efter lunch när min team-ledare helt plötsligt trollade fram en tjej som skulle hjälpa mig och göra typ hälften av mitt jobb, och sen blev allt så himmla mycket bättre. Jag kunde koncentrera mig på en sak, och hon på en annan. Får se om hon ska joba kvar med mig.

Ostressigt jobb ftw, som vi brukar säga.

Status

Jag har inte längre möjlighet att blogga på jobbet,
och väl hemma sitter jag knapt längre framför datorn,
trotts detta har jag inte gett upp tanken på denna blogg,
för allt som oftast formulerar jag små inlägg i mitt huvud,
problemet är bara att jag inte hinner skriva ner dom innan dom har seglat iväg igen.

Jag jobbar och joggar, ibland fikar jag eller dricker öl.

Jag var ute och dansade för några veckor sedan,
bra bra musik,
och jag har fortfarande ett stort blåmärke på knät efter att jag halkade på ett limeskal.

Mina händer är fulla med papercuts,
det är spår efter mitt nya jobb.
Ibland måste jag göra om ett jobb eftersom jag upptäcker att jag har skurit mig och lämat blodspår på ritningar som skall skickas till kunden.

Det har varit mycket stress, men förhoppningsvis blir det bättre nu.

Nu ska jag borsta tänderna och sen ska jag krypa ihop nära min älskade
och somna.

Hur man väger ett hår

A frågade hur man väger sitt hår
Har man lite hår vet jag inte riktigt hur man ska göra, men följade är en beskrivning av hur jag gjorde.

Först la jag mig på golvet, på rygg.
Sen tog jag hjälp av min kära E. Han samlade i hop mitt hår till en boll/hög som han sen helt enkelt la på vår då ganska nyköpta digitala peronvåg, sen läste han av resultatet. På detta sätt hamnar det mesta av håret på vågen, det är bara det som är uppe på huvudet som inte vägs.