Jag sitter och tittar ut genom köksfönstret, det står en lönn utanför, nästan alla löv på de översta grenarna har fallit av,
och de som sitter kvar på de undre grenarna är gul och lite röda.
I våras, i april, när vi flyttade in i den här lägenheten så satt min mamma och jag utanför porten och väntade på pappa och E. Det var lite varmt, solen sken och det var alldles stilla,
och plötsligt lyssnade jag, och då hörde jag ploppande, poppand ljud som jag inte alls kunde placera eller förstå vad det var. Det lät lite klibbigt och det doftade vår i luften.
Plötsligt förstod jag, det var knopparna i lönnen som sprack en efter en i solen...
No comments:
Post a Comment