Det hänger på håret

Justja, måste ju berätta om SJ och mitt hår.
(nu tror jag ju inte att det är nån som inte känner mig som läser detta, men om det nu är så, eller om ni som känner mig har glömt hur jag ser ut, så kan det ju passa att berätta här att jag har långa dreads, ner på stjärten går de nu för tiden. De är för tillfället hyfsat väskötta eftersom min man nyligen ägnade flera kvällar åt att virka in utväxt.)

Nå, efter min rekryteringsdag på SJ så kändes det ju bra, även om de frågade om jag skulle vara beredd att klippa mig, vilket jag sa blankt nej till.

Så i måndags så ringde en trevlig kvinna från SJ och sa att alla från de tre intervjuerna jag varit på hade bara sagt bra saker om mig och de tyckte att jag passade för jobbet... men... det var ett litet problem... de var inte säkra på att mitt hår skulle funka. Det märktes att hon själv skämdes lite och tyckte det var lite löjligt, men regler är regler...
så nu undrade hon vad jag själv tyckte om det hela. Jag sa som det var, att jag kommer inte klippa mig, men jag kan sätta upp håret i en knut, och sen är frågan bara om de tycker att själva knuten blir för stor, ur vägen är ju håret iallafall. Honm sa själv att de tyckte det vore synd om jag missade jobbet bara för håret, och hon var väldigt trevlig. Vi kom överens om att jag skulle maila in bilder på mig sj'älv med uppsatt hår. Hon lät typ vädjande när hon sa, "ja skicka in bilder på din finaste frisyr." Ganska kul egentligen.
Så jag shoppade upp en del av min lön på snoddar och hårband och gick sen hem i går och gjorde frisyrer. Sen fick min man agera fotograf och så mailade jag tillsist in sju bilder på mig själv i olika knutar från olika håll.
Jag vet inte riktigt om deras regler är att frisyren ska vara snygg eller att håret ska var ur vägen eller vad som är grejjen, men har men längre än axellångt hår måste det iallafall vara uppsatt... så vi får väll se hur det går... ska bli kul att se om jag får nått svar på mailet.

Allt detta, och så vet jag ju inte ens om jag säkert kommer få jobbet, eller om jag säkert vill ha det... söker ju andra jobb också.
Vi får se helt enkelt.

Och Morry, tack för stödet. Och jag känner prcis samma, för guds skull, säger varge del av mig själv, klipp dig inte. nejdå, lugnar jag, det ska jag inte.

ps. Morry, berätta mer om det hemska hotellet och deras regler, blir så nyfiken.

Mer om att resa

Jag tycker verkligen om att åka tåg,
särskilt när det är som i söndags när jag åkte hem från Norrköping,
ensam på "mina" två säten och tyst och lugnt i vagnen.
Annat var det när jag åkte till Norrköping i fredags, det var ju början på sportlovet,
och det märktes, tokigt långa köer till biljettautomaterna och överallt massa folk.
Jag fick dock en sittplats (brevid en tjej som slafsade i sig sin apelsin på ett mycket högljut sätt) men det var flera som fick stå fast det fanns två obokade vagnar.
Hem var det dock som sagt lugnt och skönt, och till ett biligare pris än den obokade vanliga tågbiljetten på fredagen fick jag nu en x2000 biljett, fast en extra halvtimme hade egentligen inte gjort så mycket.
Att resa, sitta i tankar och se ut över landskapet, med eller utan musik i öronen,
det är bland det bästa jag vet, meditativt.
Och det är väl inte så konstigt att jag tycker det är skönt,
för när annars sitter jag stilla i flera timmar utan att göra någonting?
Ganska precis aldrig är svaret på den frågan,
och det är nog synd, för det käns altid så bra när jag har det där lugnet på tåg eller buss,
tid att bara låta tankarna vandra och funderingarna komma,
sitter jag bara rakt upp och ner annars så blir jag rastlös direkt,
undantaget om jag är på rätt humör för att lyssna på musik förståss.
Men ofta blir det ju så att jag syslar med nånting medans jag lyssnar.
Kanske skulle vara bra för mig att resa oftare.
Till och från jobbet i stockholms rusningstrafik ger liksom ingen frid bland alla tankar.

När jag var yngre, främst när jag fortfarande bodda hemma, men även när jag bodde i Göteborg så brukade jag resa mycket till vänner runt om i landet. Nu reser jag inte runt lika mycket, jag har väll mer ro hemma och en man som jag saknar. Men själva känslan att jag vill resa finns dock ofta där. Är för den skull inte sugen på långväga resor till exotiska länder, en 3-4 h buss eller tågfärd genom Sverige duger gott åt mig.
Jag vet att min lillebror E är lite som jag, han uppskattar också själva resan, själva saken att man rör sig och finner lugn i det.
Hemma hos mina föräldrar så är det ca 50 min med buss in till den Stora staden, det blev mycket buss då, halvfulla landsvägsbussar, man kände varge sten längs vägen, och lugnet i själva resandet.

I söndags höll Tool, Tori Amos samt nostalgiframkallande Cure mig sällskap på tåget.
För resan blir alltid bättre i sällskap av vackra toner.

Att resa

Idag ska jag åka bort.
Jag ska åka till Norrköping och hällsa på P. Ska bli trevligt, hoppas bara att jag kommer fram som jag ska, läste precis på dn.se om
ett insöat tåg i Danmark. De har suttit fast sen igår. Kollade för säkerhets skull på sj:s sida, endel instälda tåg, men det verkar vara lugnt på min sträcka...än så länge... och det snöar faktist mindre nu. Och jag fick bara tag på en obokad biljett, så risken är att jag blir fast på ett överfullt tåg utan att ens ha nån stans att sitta... håhåjaja, men förhoppningsvis ska väll allt gå bra.

Vet inte riktigt vad P och jag ska göra, men jag anar att vi bland annat vår vana trogen kommer att dricka vin, lyssna på creedens och spela kort. Helst skall dock detta göras hemma hos hans föräldrar, för de har en stor öppen spis vi brukar sitta framför, men med en filt ska det nog bli mysigt endå.

Föresten, om jag blir insnöad i mitt tåg idag så kanske sj kan ge mig det där jobet som ett plåster på såret, eller hur?

endel instälda tåg, men det verkar vara lugnt på min sträcka...än så länge... och det snöar faktist mindre nu. Och jag fick bara tag på en obokad biljett, så risken är att jag blir fast på ett överfullt tåg utan att ens ha nån stans att sitta... håhåjaja, men förhoppningsvis ska väll allt gå bra.

Vet inte riktigt vad P och jag ska göra, men jag anar att vi bland annat vår vana trogen kommer att dricka vin, lyssna på
Creedens och spela kort. Helst skall dock detta göras hemma hos hans föräldrar, för de har en stor öppen spis vi brukar sitta framför, men med en filt ska det nog bli mysigt endå.

Föresten, om jag blir insnöad i mitt tåg idag så kanske sj kan ge mig det där jobet som ett plåster på såret, eller hur?

(visst börjar jag bli en duktig "riktig" bloggare nu föresten, med massa länkar, eg. borde jag kasnke klämt in en bild på creedens också, och inte bara en wikipedialänk... men det hade ju blivit så fult...)

Ditt och datt

Frisk och på jobbet sendan i måndags, skönt.
Under veckan har det dock inte hänt så mycket kul,
känne rmig fortfarande lite trött sen förra veckan, men var iallfall och simmade igår,
skönt, men det kändes segt efter en veckas sjukdom då jag knappt åt nånting.
Antar att det bara satt i mitt huvid men nog kändes armar och ben aningen förtvinade,
väl inne i bastun efter simningen kändes allt dock bra igen...

I tisdags var jag på rekryteringsdag på sj för sommarjobb som tågvärd. JObbet jag har nu tar ju slut den 31/3, så det börjar bli dags att hitta nått nytt. Tågvärd kan nog vara ganska kul, iallafall ett tag. Intervjuerna, tre st, kändes bra, bland annat så fick vi göra lite rollspelsaktigt på slutet där de framställde olika situationer och så frågade de den klassiska frågan: vad gör du då? Gammal rollspelare som jag är tyckte jag det var rätt kul, och på slutet frågade de om jag åkt mycket tåg eftersom jag svarade så bra :) De sa också att det inte fanns några rätt och fel svar utan de ville bara se hur man tänkte och löste problemen, men på den sista och klurigaste frågan sa de sen iallafall att om det hadde funnits ett rätt svar så hadde det varit så som jag löste problemet. Det kändes bra att höra, såklart.
Dock var det två st. som frågade om jag skulle vara beredd att klippa dreadsen för att få jobbet, vilket jag sa bestämt nej till, eller jag sa, nej inte för ett fem månaders jobb, men det ska vara ett jävligt speciellt jobb för att jag skulle göra det för ett fast jobb också. Uch, mår lite illa när jag tänker på det.
Så, vi får väll se hur det går med det där jobbet... efter den 9 mars skulle de höra av sig.

Nu är det strax tid för lunch,
men först ska jag bara berätta att E och jag ska flytta.
Inte så långt dock, ca 800 meter kanske (är rätt kass på avståndsbedömning, men E vet säkert och kan kanske lämna rätt uppgift som en komentar <3) men det blir 10 kvm större och 2000 (!) kr billigare i månaden. Mycket pengar. Nackdelen är att vi flyttar från en superfin lägenhet som är byggd år 2000 till en som är byggd 1963... men men, vad gör man inte för pengar. Ska nog bli fint där också. FÖrdelen är balkong och badkar, pluss en garderob man kan gå in i, hm, klädkammare heter det nog.
Fast själva grejjen att flytta ger mig massa ångest, jag hatar att packa, och är otroligt dålig på det, får sån ångest när det är så mycket soms ka göras och vet liksom aldrig var jag ska börja, och så blir inget gjort och så blir jag stressad och så vill jag typ bara gråta... uch, men jag väger upp med att tycka om och vara bra på att packa upp.

Nu lunch.

Songs: Ohia

Detta är en sån där video som nått fan själv har satt ihop. Det gör inget, man måste ändå nästan altid blunda när man lyssnar på Songs:Ohia.

Sjuk

Jag har varit hemma hela veckan eftersom att jag är sjuk, villket är så tråkigt att jag varken orkat eller velat skriva något.
Idag kom dock det orange kuvertet (å två ord som tillsammans bildar en fin utmaning för en gammal dyslektiker som jag) och gav mig något nytt och spännande att skriva om.

Eftersom jag inte är över 28 änn så får jag ingen prognos, men de berättar iallafall hur mycket jag har på mitt pensionskonto, som jag mins det hadde jag typ 4000 sist, men det var nog lite mer egentligen, för nu hadde jag hela 41726 kr. Inte illa, förutom att det väll hitills utgör typ hela min pension... men men...

I kväll kommer Magnolia electric co till Debaser. Det är Killen från Songs:ohia, men jag är sjuk och kan inte gå. Jag vill verkligen verkligen... men jag skulle nog svimma på vägen dit, fan.

David Gray

På något konstigt sätt så är det så att sången jag skrev om i förra inlägget inte alls är Neil Youngs låt Sail away utan David Grays sail away, hur detta gått till vet jag inte, antar att det har med att vi laddat ner från någon som haft nått slags datahaveri, mig gör det inget. Låten kommer på rätt plats på skivan och heter samma sak, men är inte samma låt. Neils låt är inte alls dålig, men denna, herr Grays..ja som sagt.. jag får rysningar varge gång... håller nu på och väntar ner hela albumet, hoppas att jag inte hoppas för mycket nu... jag känner att mina krav på David Gray nu är högt ställda.

Neil Young

Har de snaste dagarna lysnat mycket på Rust never sleeps skivan,
och har särskilt fastnat för Sail away. När jag åker tunnelbana och det är trångt och tidigt så blundar jag bara och låter tonerna fylla mitt huvud, och så känns allt lite overkliget, lite som en film, och jag blir lugn och glad, ja nästan lycklig.

Har försökt hitta låten på you tube åt er, men hittar bara folk som gör covers, och det är ju inte det jag vill ha.
Har googlat på texten också, men tycker inte att det jag hittar stämmer helt överens med vad jag hör i låten... ska försöka jämföra när jag inte är på jobbet. Kanske har det nått att göra med live versoner eller så.

Himla fin låt hur som helst.

Han har ju släppt helt galet många skivor... vet att man på piratbay kan ladda ner typ 40 av hans skivor på en gång, helt galet.
Själv nöjer jag mig med sådär 3-4 skivor av han, vilket väll de flesta som lyssnar på han gör.

Så, skynda er att åka tunnelbana/pendel, lyssna och känn glädjen och lugnet.
Kan säkert funka hemma också.

Serie

Fick en länk till en fin serie av en vän, och tänkte att jag skulle dela med mig lite.
Men In Hats

Jobb etc

När jag sitter på buss/pendel/tub eller hur jag nu tar mig till jobbet för dagen så tänkar jag ofta på olika blogginlägg jag ska göra. När jag väl kommer hit så brukar dock allt det där intressanta, smarta och roliga som jag har tänkt ut vara som bortblåst. Kan det vara all elektromagnetisk strålning som jag tänker kan finnas här bland alla telefoner, datorer och eluttag?

Citytidningsmannen har det iallafll gått bra med, några morgnar har han inte sett mig, och den dagen han såg mig lös han upp och sa hello, jag hälsade glatt tillbaka och önskade honom en god dag och så skynde jag vidare. Bra lösning för alla käns det som.

Det jobbet jag har nu räcker bara till den 31/3, så jag håller på och söker nya jobb nu. Inga av de jobb jag sökt hitill är precis vad jag utbildat mig till, men två av dom ligger typ precis där jag bor. Tänk att skala bort ca 2 h restid varge dag, vilken dröm. Nå vi får se hur det blir med det där.
Från ett av jobben jag sökt ringde de imorse och bjöd in mig på en rekryteringsdag, mycket spännande, särskilt som jag inte lyckades höra från vilket av jobben de ringde. Men jag har en aning, det ar bara ett av dom som skrev att de skulle ha en rekryteringsdag... nå de skulle skicka ett brev nästa vecka, så då klarnar det nog.

Ljudböcker

Före jul köpte jag en ny mp3, den är bra för att den var billig, 500 kr) och hyfsat stor, 3,5 gb, men den är rätt dålig på de flesta andra sätt har det visat sig. Dålig bateritid, filer som lägger sig i oordning etc.
Men för priset så får man väll kanske räkna med sånt...

Iallafall, nu med min nya och iallfall till utseendet fina mp3, så har jag bra möjligheter att få plats med både musik och ljudböcker. Det är trevligt särskilt på väg till och från jobbet (ca 1 h enkel väg). I fredags lyssnade jag klart på Nobels testamente och nu har jag börjat på Madame Terror som hitills är oväntat bra. Jag har inte, vad jag kommer ihåg, läst någon Hamiltonbok förut, men jag greps av ondskan och tyckte mycket om böckerna om Arn. Så jag måste nog erkänna att trotts att jag inte direkt gillar herr Guillous matchopersonlighet så gillar jag nog ändå hans böcker... lite jobbigt att inse, men så kan det vara. Han verkar lägga ner mycket tid på research, det är nog det som gör att jag gillar böckerna.
Men, nu räcker det med reklam för Guillou, den stora frågan är nu vad jag ska satsa på att ladda ner för bok härnäst. Nått bra men ändå hyfsat lättlyssnat så att det kan passa när jag åker buss och promenerar. Och trotts att jag lyssnade på Marklund nyss så gillar jag egentligen inte deckare, och på piratbay tycks det mest vara just deckare som gäller. Nån som har några tips?

För övrigt tränade jag med E:s nya skivstång igår. Jag kände mig mycket tuff då, men har träningsvärk idag. E säger att det är bra och skönt men jag är inte lika övertygad.

Rasta

De morgnar som jag tar buss och tunnelbana så går jag av i västra skogen.
Där brukar det stå en kille som delar ut city, flera morgnar har han ropat rasta efter mig, men jag har lysnat på mp3 och haft bråttom vidare så jag har inte uppmärksammat honom med mer än nått lite frågande leende nångång. I dag hade jag dock gott om tid och ingen mp3 på, så när han dels ropade rasta i vanlig ordning, och sen la till "lovely dreads" så stannade jag och pratade lite med honom. Jag sa tack och han frågade hur länge jag haft dom, att dom var fina och han var imponerad av hur långa dom var, en trevlig liten ego-boast på fredagsmorgonen alltså. Han berättade också att han haft dreads förut men att han rakat av dom nu för att det var så svårt att få jobb.
Själv tror jag att tjejer med långa dreads som kan sättas upp i knut eller prydlig toffs har betydligt lättare att se prydliga ut och få jobb än både killar och tjejer som har korta spretiga dreads.
Han frågade också om jag lyssnade på reggae, och jag kände mig lite skamsen när jag sa nej, inte så mycket, jag lyssnar mer på lite tyngre musik. "yes i can see that" svarade han och lät uppskattande, och jag kände mig genast ännu tuffare.

Nå, han var trevlig och jag gick sen glad vidare till jobbet, men nu kommer ett problem. Hur ska jag från och med nu bete mig när jag går av i västra skogen?
Jag lär ju hällsa, men borde jag prata lite med honom också? Och kommer han fortsätta ropa rasta? Uch, jag känner den sociala fobin växa...
Bästa att koncentrera sig på att jag har snyggt hår istället.

Rött som i kärlek, blod och minor.

I går såg jag ett facinerande program, det var vetenskapsmagasinet som sände dokumentären det röda guldet. Filmen handlar om ett danskat projekt där forskare håller på att ta fram växter som ska visa var det finns minor. Genom genmodifikation kommer de plantor som växer ovanför en mina att bli röda istället för gröna. En av forskarna sa att han trode att de skulle vara klara med alla tester och redo att börja använda växten om två år.

Det finns något klart poetiskt över tanken att blommor byter färg till rött och visar var dödliga minor finns. E sa att det är som om duvor skulle flyga över jorden och markera minorna.
På vetenskapsmagasinet står det "Att lägga ut en landmina kostar ett par tior, att röja bort den kanske tusen dollar". Det är ett mycket tidsödande och farligt jobb att röja ett minfält, och det finns till och med minor som ska likna leksaker.

Jag har tidigare över lag varit skeptisk mot genmodifiering, men kanske är det nu dags att jag funderar över vad jag tycker. I en liten intervju efter dokumentären får en av forskarna frågan om han själv ser någon fara med GMO. Han svarade att sådant som designades för att vara agresivt mot andra växter eller djur var det som oroade honom, så som tex. majs som ska kunna stå emot vissa skadedjur.
Det hela är en svår fråga,
ekosystemets balans mot svältande barn och minoffer.
Trotts allt gav mig ändå programmet lite hopp om framtiden.
Min vän H som numera är cancerforskare (doktorand) sa engång i början av sina studier att tekniken kommer att komma, och då vill hon hellre vara med och påverka på den "goda" sidan än att bara lämna över hela forskningen till den "onda" sidan.
Det är väll så man får se det antar jag.